Är en glutenfri kost bra även för personer som tål gluten?

Det blir allt vanligare med glutenfria alternativ. Det går numera att köpa glutenfri pizza, pasta, bröd och müsli. Men är en glutenfri kost enbart för glutenintoleranta personer eller finns det fördelar att äta glutenfritt även om du tål gluten?

Vad är gluten?

Gluten är ett protein som finns i sädesslag så som vete, råg, korn, kamut, dinkel, durumvete, spelt och korsningar mellan dessa. Gluten är främst förknippat med livsmedel som innehåller mycket kolhydrater och finns idag i många olika livsmedel så som bröd, pasta, granola, müsli, färdigrätter, kakor, bakelser, såser och öl.

Glutens stora intåg i kosten

Det går att dela in människans kost i tre historiska delar, varav del ett var under tidsperioden när människan inte hade utvecklats från apsläktet. Vad man kan antyda från den tidsepok var att kosten såg ut som schimpansernas kost gör idag som till 90% består av frukt och grönt. Utöver detta äter de frön, sav, bark och insekter. Del två inleddes när människans och schimpansernas förfäder dog ut och människan utvecklades till stenåldersmänniskan. Här skedde en markant skillnad där kosten gick från att vara helt fri från kött till att detta utgjorde en större del av kosten. Under perioder var även detta det enda stenåldersmänniskan åt. Utöver innehöll kosten frukt, grönt och rotfrukter.

För ca 10 000 år sedan inleddes del 3 när jordbruket gjorde sitt intåg. Kosten förändrades markant där den kost som tidigare varit fri från spannmål nu förändrades radikalt där spannmål skulle utgöra en större del av kosten. Havre, vete, korn och råg gjorde sitt stora intåg och för första gången skulle frukt och grönt nu utgöra en minimal del av kosten.

Fetma, karies och diabetes blev vanligare

Sedan spannmålen började utgöra en så stor del av kosten har folkhälsosjukdomar som fetma, karies och diabetes blivit allt vanligare. Genom forskning av stenålderskosten har det framkommit att detta var storvuxna människor med väldigt låg fettprocent och stor muskelmassa. I och med att kosten var helt fri från processad mat och socker var varken karies eller fetma något problem. I takt med att spannmål blev allt vanligare blev även karies, fetma och diabetes allt vanligare och är idag stora folkhälsosjukdomar världen över.

Kan en glutenfri kost innebära positiva hälsoeffekter?

Dras du med återkommande inflammationer? Har du problem med magen? Känner du dig ofta trött? Daglig brist på energi? Ofta småsjuk? Ja, då kan en glutenfri kost definitivt innebära ökade hälsoeffekter! Sedan gluten blev standard i den allmäna kosten har det rapporterats om allt fler sjukdomar med allt från ovannämnda fetma och diabetes till autoimmuna sjukdomar, demens, depression, IBS och ADHD. Det finns för lite studier för att helt kunna koppla alla dessa sjukdomar till gluten men där finns tydliga samband. Under 99,9% av mänsklighetens existens på jorden åt vi helt glutenfritt. Vi har alltså bara under 0,01% av vår tid på jorden haft gluten i kosten. Det måste därför anses som ett främmande tillskott till kosten och inte något som människokroppen än så länge är van vid eller skapad för.

Att därför ta bort gluten från kosten har visat sig bidragit till många positiva hälsoeffekter där allt fler elitidrottare nu testat detta och är tydliga med de positiva effekter som de känt. Några av dessa idrottare är tennisspelaren Novak Djokovic, basebollspelaren Mark Teixeira och fotbollsspelaren Christie Pearce.

I dagens samhälle där fetma och många olika sjukdomar blir allt vanligare kan en glutenfri kost göra skillnad. Vad vi kan utläsa från historien så var i alla fall en glutenfri kost standard och det som funkade för både schimpanssläktet och stenåldersmänniskorna under miljontals år.
 
 
Källor: https://stigbengmark.com/alla-gor-klokt-i-att-utesluta-gluten/ , http://www.thepostgame.com/training-table/201603/gluten-free-athletes-mark-teixeira-djokovic-rampone-pugh-fact-fiction , https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet/gluten , Cordain, L Stenålderskost (2002) , Boutenko, V Grönt för livet (2010).

Kommentera gärna: